Söndag. Jag brukar hata söndag. Det smakar äckligt på tungan, har en ful klang, får mig att nästan vilja skölja munnen med saltsyra.
Men idag är jag i ärlighetens namn bara förbannat lättad.
Visserligen har jag fått spendera 48 timmar med Mia och Malin. Ingenting slår det, men utöver det, har helgen nog varit mest kass.
Nu sitter jag insvept i en film med en kopp kaffe (vilket säkert var det bästa jag kunde hälla i mig med tanke på att jag inte ätit normalt på två dagar) med en klump i halsen och känner mig irriterad, sur, arg, förbannad, ledsen frustrerad och jävligt bitter. Om jag inte får avreagera mig snart, lär jag väl koka över och det vill jag nog helst slippa.
Det hade varit skönt att få skrika tills lungorna kollapsade eller krossa en spegel med knytnävarna. Synd att jag är för feg för det.
Helst av allt vill jag nog bara ta tag i saken, för seriöst, jag är så irriterad att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Så snälla, låt mig vara en melankolisk bitterfitta idag. Det har jag rätt till.