Vaknar upp och somnar igen, som jag alltid gör.

Usch. De senaste veckorna har varit alldeles för dramatiska för min smak.
En man blir misshandlad på gatan, vi får larma polisen.
En tjej cyklar in i en trottoarkant, trillar och förlorar medvetandet och vi får larma ambulans.
En tjej i klassen är spårlöst försvunnen sedan i torsdags.
Nu får det vara slut på hemskheter.

Det regnar idag, men jag är glad.
Ska snart iväg och ta den traditionella tisdagsfikan med mamma, och sedan åka och dansa.
Imorgon blev vi visst lediga. Jag är inte den som klagar.
Eller jo, jag är visst den som klagar.
För tre veckor sedan fick vi reda på att vi skulle åka till stockholm med samhällskunskapen 9-10 oktober.
Men igår kom rektorn på att skolan visst låg back med 1,2 miljoner.
Så tji fick vi, inget stockholm.
Färdiggnällt. Nu ska jag fika. Ciao!

Det är de moderna kvinnorna och jag.

Idag har jag lyckats skada mig, igen. Dock inte UNDER en fotbollsmatch, som jag brukar.
Idag överträffade jag mig själv. Jag snubblade på bollen och slog ryggen i marken under uppvärmningen! Jag menar, det blir ju lite enformigt att alltid slå sig UNDER matchen.
Detta resulterade i att jag kunde röra mig lika bra som en halvlam tant på 98 år. Men envis som jag är, skulle jag prompt in och spela iallafall, om så bara de sista tio minuterna.
Kan jag inte gå imorgon, vet jag ju vem jag ska skylla på.

Och dessutom ska jag på poweryoga ikväll, med lilla mamma.
Det kommer vara jag, mamma och alla piffiga, hurtiga trendkåta medelålderskvinnor.
Cheers!

Black and white, so uptight, while we run for perfection.

Nu är jag hemma, efter lite qualitytime i Emmaboda, som sagt.
Firade våran femmånadersdag igår med att laga lite mat, titta på tv och bara mysa. Jättehärligt!
Och så bytte vi födelsedagspresenter förstås. Jag fick min underbara, älskade efterlängtade tröja från fienden.se.




Idag ska jag först och främst fira mamma, som fyllde år igår, med familj och mosters familj = TÅRTA. Yummy!
I övrigt lyssnar jag på CK och längtar jättemycket till nästa helg, då jag, Melker, Maulin och Torsten tar vårt pick och pack och våldgästar allas våran Mia i Borås!
Nu ska jag duscha och lyssna på Parken.
Puss & Kram!

Oh Boy!

Idag blir det inget långt inlägg, Tyvärr.
Jag beger mig snarast till Emmaboda för att spendera lite quality time med loverboy.
Puss på det!

Vi hade äventyrsorientering idag.
Storyn var, att det var en terroristgrupp som skulle bomba växjö. Vi var insatsstyrkan som skulle rädda stan.
Ute i skogen sprang det runt terrorister och jagade en.
Älskade OP07B knäckte alla koderna, sprang ifrån terroristerna, tog ut koordinater,desarmerade bomben, räddade växjö (huruvida det är nåt att rädda är en annan sak)
OCH VI VANN!

Vi är bäst.
Puss.

Mina damer och herrar, jag går vid namnet CK!

Jag tycker jag har varit ambitiös idag.
På grund av diverse inställda/ frivilliga lektioner, hade jag bara matte idag. Den började tio i tolv, och lutade tio över ett.
Det hade varit så enkelt att bara utebli, eftersom närvaron aldrig kontrolleras, eller sjukanmäla mig själv, för att vara på den säkra sidan.
Men nej, jag satte mig på bussen, hade matte (inte ens hälften av klassen var närvarande) och åkte hem.
Jag spederade mer tid på bussen dit och tillbaka än jag gjorde i skolan. Duktig av mig, tycker jag!

Dessutom, har jag gjort ett välbehövt besök hos frissan idag.
In går Josefine, ut går den nya kvinnliga motsvarigheten till CK!

Score!

Etik och livsfrågor my ass

Idag är jag arg. Igen.
Jag och ett par kompisar hade gått från skolan, och var påväg mot stationen. Vid stationsgatan får vi syn på en lång välbyggd kille i 25-års åldern som rentav pucklar på en man i femtioårsåldern. Så vitt vi kunde förstå, hade den äldre mannen korsat övergångstället, tvingat 25-åringen att tvärbromsa, och uppenbarligen " förstört hans jävla bil". För det första, vilket jävla snille som tydligen inte vet att ett ÖVERGÅNGSSTÄLLE är till för att folk ska kunna GÅ ÖVER gatan, och att bilar ska stanna.

Han har stannat bilen mitt i vägen, och det står fyra bussar och ett tiotal personbilar bakom och tutar. Allt äger rum utanför en restaurang, där det sitter en massa folk utanför och bara tittar på.
På andra sidan vägen,vid stationshuset står en massa äldre damer och kvinnor. De tisslar, tasslar och glor. Men ingen lyfter så mycket som ett finger. Alla tittar fascinerat på, när det för en gång skull händer nånting i lilla växjö.

Och där stod jag. Genom huvudet blixtrade alla lektioner vi haft i etik & moral förbi.
Hur många gånger har vi inte tagit upp just det där exemplet, det där exemplet. "Om jag ser någon bli misshandlad på gatan, skulle jag ingripa?"
Jag blir så arg så jag nästan börjar gråta när jag ser den äldre mannens panik när han slängs hit och dit på gatan.
Och eftersom alla står där som apatiska jävlar, blir det vi som får ta tag i saken och larma polisen.

Tummen ner för apatiska fegjävlar.

Den här stan får aldrig nog av saker som går sönder

Jag är trött. Trött på ytliga jävlar som tycks förfölja mig överallt. Trött på skitsnack. Trött på korkade kommentarer. Trött på fåniga uttalanden. Trött på vanity insanity.
En vacker dag ska jag sparka sönder era fasader. Hoppa på dem, spotta på dem, krossa dem som porslin.
Tro mig, jag både vill och kan.


Solen skiner, och det är och andra sidan ganska trevligt. En fin höstdag.
Den ska spenderas på fika med mamma och dansträning framåt kvällen.
För övrigt går mycket av hjärnversamheten till klassens projekt: halloween.
Vi ska nämligen arrangera haloweenfirandet på skolan. I en hel vecka ska skolan täckas av spindelnät, blood trails och läskig musik. Själv ska jag cykla runt på en trehjuling utklädd till jigsaw, skratta rått och skrämma ettor. Jag i mitt esse.
Annars går jag mest runt i nån sorts tjock dimma. Så pass tjock att den nästan går att röra vid. Jag bara saknar.
Saknar Jonathan, saknar Mia, saknar Maulin, saknar alla fina festivalminnen jag fått, och alla fina crazydanser vi uppfunnit.
Tack för att ni finns. Ni gör allt lite lättare.

Du slet av mina vingar



Vingliga ben och skakiga händer. Mina läppar rör sig, jag tror jag skrattar.
Dina händer dansar orytmiskt och desperat över min kropp, men jag kan inte stegen.
Jag sitter, jag ligger, jag står. Du är överallt.
För svag, för vek, för full.
Du fyller rummet, stryper min syretillförsel & jag måste ut.
Jag fimpar en lucky strike med min bara fot. Men inget sånt kan bekymra mig. Inte där, inte då.

Timmar och minuter är ett abstrakt virrvarr, men obehaget fyller varenda millimeter av mig.
En bil med okänd destination. Det höga technodunket komprimerar hjärnan till något obefintligt.
Snubblar ur bilen när den stannat. I alldeles för höga klackar ramlar jag, skrapar upp knät och förstör mina nya strumpbyxor. Du lyfter upp mig och leder mig in i huset.
Okänt rum, okänd säng & än en gång trevar händer över min nakna hud.
Bortglömt eller förträngt. Jag minns de dova tonerna av I don't want to miss a thing.

Dina handflator lämnade röda märken på mina kinder. Det var allt som höll mig kvar
höll mig vaken
höll mig vid medvetande.
Mellan svettiga och ångestdrypande lakan slet du av mina vingar
berövade mig det finaste jag hade.


Skrattar bäst som skrattar sist.




It's a huge carneval in my chest

Hörde en låt häromdagen. En låt av The Mo. Jag kunde vartenda ord utantill, men kunde för allt smör i småland inte komma på vad låten hette. Frustrerande, minst sagt.
I en timma satt jag och försökte googla mig fram, men utan framgång.
Precis när jag tänkte ge upp, slänga tangentbordet i golvet och doppa huvudet i tekannan, efter en och en halv timma, hittade jag den!

Jag var galet och sjukligt bunden till låten back in the good old days.
Nu ser det inte bättre ut, än att vi får en favorit i repris.

The Mo feat. Kris Le Mans - Nostalgia Locomotive





Förresten, så tycker jag om studiedagar. Det borde inte snålas med sådana.
Sova till tjugo i tio, gå ut med hunden i blåsten, med duggregnet stickande i ansiktet och äta lång lyxfrukost med äppelkaks te och rostade honungsmackor. Det är dagar som den här som får en att inse att det här med att gå i ide över hösten kanske var en ganska dum idé ändå. Jag gillar nog hösten.

RSS 2.0