It's not the fall that hurts.

Ujuj, überkass uppdatering var det här. Jag får väl skylla lite på praktiken, de få timar jag befunnit mig hemma - i vaket tillstånd har jag varit så trött att jag inte ens orkat sätta igång datorn, vilket säger en hel del!
Jag trivs bra, det är helt annorlunda från alla tidigare praktikplatser. Jag är så van vid att alltid vara på språng, att alltid ha nåt att göra, men inte nu. Alla klarar sig på egen hand när det gäller det kroppsliga, vi ska mest finnas till hands. Har varit med på två tolksamtal och det var jättespännande. Helcoolt hur bra man kan få en konversation att flöda med hjälp av en tolk.

Idag var jag på uppvaket efter ECT-behandlingen också. Kul att se hur det går till, men inte mycket att göra. Automatiska blodtrycksmaskiner, bara att trycka på en knapp och dra lite nålar.
Nästa vecka ska jag få NADA-behandling av Ove och få vara med under själva ECT-behandlingen. Det ska verkligen bli spännande, vet att en ECT ser ganska obehaglig ut eftersom man ligger och krampar, men jag tror inte det är några problem. Jag är hårdhudad!

Helgen blir superlugn, behöver så mycket lugn och ro jag kan få. Ha det fint.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Vad hade du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0